Att marknadsföra sig i kampen för rättvisa

SL på Stockholm Pride

Hej! Kan vi vara lite mer kritiska mot Stockholm Pride som fenomen i år? Inte att det är en frizon för människor som exkluderas i samhället pga heteronormen, för det är en fantastisk plats som är oerhört viktig och nödvändig. Förstås.

Men. Varje år ökar antalet ekipage och deltagare i Pride-paraden. Varje år är det fler aktörer som vill vara med på festen. För det är kul. Och de får en chans att synas. De kan marknadsföra sig. Göra reklam. Ni ser vart jag är på väg med det här.

Varje år är det väldigt många av dessa aktörer som inte gör ett jota för HBTQ-rörelsen. Som inte bryr sig. Som inte lyfter ett finger. Som inte ens har någonting med frågorna att göra.

Vad gör SL i HBTQ-rörelsen förutom att åka runt med en buss med musik och en häftig slogan under paraden? Förutom att vifta med regnbågsflaggor i kollektivtrafiken under just den här veckan? Vad gör 7-Eleven och Carlsberg där? Jo, det är ju sponsorer som bidrar med pengar till föreningen. Förstås.

Vad gör alla företag av den typen där egentligen? Vad gör fackförbund, myndigheter och centralorganisationer där? Vilka marknadskrafter spelar in i valet att vara med i paraden där en halv miljon åskådare får se ens varumärke?

Istället för att lyfta fram en organisations varumärke borde dessa organisationer lyfta fram sitt arbete med HBTQ-frågor. För det är (för mig) vad Stockholm Pride handlar om: Politik, rättvisa och lika rättigheter för alla.

Så här står det på Stockholm Prides hemsida:
”Medverkan i Pride Parade för företag, kommersiella partners, vinstdrivande bolag och stora organisationer som avser exponera sitt varumärke:
[Kontakta oss] […] Det är inte tillåtet att exponera varumärken i Pride Parade om det inte föreligger en överenskommelse med föreningen Stockholm Pride.”

Om vi ska vara konstruktiva. Då kan vi be de här organisationerna att helt enkelt anordna ett seminarium på Pride House på Kulturhuset. Att göra det till ett försök att starta ett samtal kring mångfald och inkludering i sin organisation, bransch eller sektor.

I en kapitalistisk struktur där ord som entreprenörskap och varumärkesetablering är ledord för ens verksamhet, där kommer kampen för rättvisa också besudlas av aktörer som inte bryr sig. Som bara vill göra reklam. Jag hoppas att om dessa organisationer någon gång anklagas för att motarbeta HBTQ-kampen aldrig någonsin använder argumentet ”Men vi gick ju i Pride-paraden!”.

Och för er som tänker svara ”Men det är ju bara en stor fest” vill jag att ni klickar på den här länken: http://www.buzzfeed.com/mjs538/photos-from-russia-everyone-needs-to-see
Det är inte bara en stor fest.

Annonser

Varför jag går i Pride-paraden

Idag går jag i Pride-paraden för tredje året i rad. För mig är det viktigt att ge stöd till hbtq-rörelsens kamp för lika rättigheter i Sverige och resten av världen, oavsett vilken sexuell läggning eller identitet jag har. Därför var jag med och anordnade ett seminarium på Pride House igår. Jag kommer än en gång gå i paraden med studentrörelsen, som måste göra sin del för att motverka diskriminering mot hbtq-studenter i högre utbildning. Men några viktiga saker måste tas upp idag.

Vi märker ju alla att Pride-paraden har förändrats. Allt fler organisationer går i paraden enbart för att marknadsföra sig och sin verksamhet och gör ingenting för hbtq-communityt utanför Pride-veckan. Många är bara stora företag som använder sin plats i paraden för att sprida reklam för sina produkter. När den kända filosofen Judith Butler var i Sverige berättade hon att hon ansåg att mycket av Pride-rörelsen (inte enbart i Sverige då) har blivit ett spektakel och förlorat sin politiska glöd. Allt fler organisationer dyker upp i paraden bara för att synas i ett positivt sammanhang. Det är väldigt tråkigt. I år har jag förstått att Migrationsverket ska gå med i Pride-paraden.
(RÄTTELSE: Migrationsverket kommer inte gå i paraden. Jag hade fått fel uppgifter när jag skrev det här först. http://www.migrationsverket.se/info/6056.html även om det inte gör nedanstående text irrelevant)

[Migrationsverket, denna myndighet som utvisar HBTQ-flyktingar till länder där dessa människor sedan förföljs, fängslas, torteras och mördas. Migrationsverket, som enligt sina egna riktlinjer inte får göra så. Migrationsverket, som går emot riksdagens ställningstagande mot utvisning av HBTQ-flyktingar. I torsdags kom rapporter om att en homosexuell person som hade utvisats till Iran från Sverige har dödats. Migrationsverket har INGENTING att göra i Pride-paraden. Deras verksamhet är en strikt HBTQ-fientlig verksamhet. Om jag skulle stå i publiken under Pride-paraden skulle jag bua när Migrationsverkets ekipage dyker upp. Eller ställa dem till svars för sin verksamhet i Pride Park.
Läs mer: Värmlands Folkblad: Är Migrationsverket stolta? http://www.vf.se/asikter/ledare/ar-migrationsverket-stolta ]

Samtidigt håller den s.k. internationella Counterjihadrörelsen ett möte och en manifestation i Stockholm för att protestera mot det de kallar för ”islamiseringen” av sina länder. I svenska medier har den mesta fokusen legat på att brittiska English Defence League (EDL) är arrangörer, det kommer även att hållas en manifestation mot EDL. EDL är kända för att anlita fotbollshuliganer för att vandalisera, jaga muslimer på gatorna i London och i allmänhet sprida hat mot människor med icke-brittiskt ursprung. Men det är inte hela rörelsen. Två ledargestalter i rörelsen, de amerikanska islamofoba debattörerna Robert Spencer och Pamela Geller är med och anordnar Counterjihadmötet och kommer att vara några av huvudtalarna. Det här är för mig ett större problem än EDL. Bägge personers levebröd är att misstänkliggöra och sprida hat mot muslimer i USA. De är väldigt högt ansedda i Tea Party-rörelsen i USA, bjuds ständigt in till debattprogram som ”islam-experter” och använder sin populism för att få mer stöd i sin kamp mot religionsfriheten.

Bägge förnekar folkmordet i Srebrenica, och Geller har på sin blogg rättfärdigat Anders Behring Breiviks terrordåd och förklarat att lägret på Utöya som ett antisemitiskt indoktrineringsläger. Bägge personer har inspirerat Breivik, och Spencer och hans blogg citeras i Breiviks manifest 150 gånger. Men det är onödigt alarmistiskt att använda Breiviks terrordåd för att få igenom den här poängen, för Breivik är också oväsentlig i sammanhanget. Problemet är att vi ser hur islamofobin ökar i hela Europa, och hur deras retorik blir allt mer rumsren. Nu har vi även ett riksdagsparti där Kent Ekeroth (SD) och hans bror är starka förespråkare för Counterjihadrörelsen.

Myter och hatpropaganda sprids på nätet om muslimer, och muslimer får väldigt sällan uttala sig i media i andra sammanhang än angående extremism. Det har skett en glidning i vad som är okej att säga om medborgare som har en viss religion och hur man kan behandla dem. När fördomarna ökar, förändras även attityder hos människor, och trakasserier mot muslimer i Sverige verkar nu inte minska. Ju starkare den här glidningen blir desto svårare blir det att leva som sig själv i ett samhälle med religionsfrihet för alla. Därför är det viktigt att känna till vilka Counterjihadrörelsen är och vara kritisk till det de säger.
Läs mer: Expo: Counterjihadrörelsens ledande profiler till Sverige http://expo.se/2012/counterjihadrorelsens-ledande-profiler-till-sverige_5211.html

Idag går jag i Pride-paraden för tredje året i rad. För mig är det viktigt att ge stöd till hbtq-rörelsen och vanliga muslimers kamp för lika rättigheter och likvärdig behandling, oavsett vilken sexuell läggning, könsidentitet eller religiös tillhörighet jag har. De här frågorna berör oss alla, för det handlar om vilket samhälle och vilken värld vi vill leva i.

Fred och kramar, Tanvir